Jag har flyttat mitt skrivbord till en bättre plats, där jag kan blicka ut över skogen. Björkarnas löv börjar gulna, rönnen är orange och gul, rönnbären lyser orange mot det falnande gröna i eftermiddagsljuset. Jag saknar alltid sommaren när den åker sin väg igen. Höstens melankoli är stundvis tung även om min själ kan trängta efter det ljuva i melankolin, det skira, det som är så vackert att det skapar något nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar