Fokus idag

Idag har jag svårt att fokusera på jobbet, grubblar och irriterar mig över presidentvalet som verkligen blev en bajshög i det blå skåpet. Vad kommer att hända nu med världen? Hur kommer vi att bli berörda här i Norden vid ett eventuellt världskrig? Sverige har lyckats hålla sig neutrala i många hundra år men i dagens läge är det svårt att säga hur alla länder påverkas. Jag vill inte att Frenny ska behöva växa upp i ett oroligt land...Emigrera till någonstans långtbortistan? Svalbard?

Ajelehdin huoneissani ja kirjoitan
varjoille, ajatellen niin kuin aina,
että vain kirjoittaminen voi tuoda rauhan, voi korjata
ja parantaa sen, minkä elämä on rikkonut.
- Bo Bergman -

Alla dessa farväl

Det är en melankolisk vecka. Imorgon flyttar min pappa och styvmamma från landet för gott. De kommer att bo delvis i Spanien och delvis i Uleåborg. Det känns faktiskt väldigt tungt. När livet äntligen har landat så rumlar det om igen. Det är väl mitt livs läxa, att lära mig leva med en ständigt skiftande tillvaro. Det vore lättare att ha ett syskon. En moster.  Någonslags släkt i samma land. Men min familj ryms i en tändsticksask. Jag har i varje fall min älskade sambo. Och min älskade katt. Och mina vänner. Just nu är jag bara trött på alla dessa farväl, dessa avsked. På något sätt måste det ha en mening, jag måste bara hitta hur.

Vackert

In the midst of hate, I found there was, within me, an invincible love.
In the midst of tears, I found there was, within me, an invincible smile.
In the midst of chaos, I found there was, within me, an invincible calm.
I realized, through it all, that…
In the midst of winter, I found there was, within me, an invincible summer.
And that makes me happy. For it says that no matter how hard the world pushes against me, within me, there’s something stronger – something better, pushing right back.
- Albert Camus -

Ett bra inlägg i kroppsdebatten

Jag kanske har länkat till det här blogginlägget förut men i så fall gör jag det igen. Det handlar om muskler vs fett och vilken stor skillnad det är i volym och densitet. Läs artikeln här. Efter att jag läst den här har jag faktiskt slutat att väga mig! Ja ni hörde rätt. Jag har slutat att väga mig och satsar på att träna i stället. Det är bättre att titta på kroppen och känna på kläderna i stället. 

Livet som Pescetarian?

Funderar på att övergå till att äta mestadels fisk faktiskt. Blir så äcklad av alla rapporter om hur djur missköts och misshandlas. Olyckliga hönor och deprimerade grisar. Ingen bra karma som äts upp av mig direkt. Jag vet inte om fiskarna är desto lyckligare men de är oftast fritt simmande i alla fall...Om jag får välja själv äter jag helst lax. Har aldrig gillat blodiga biffar eller mycket kött. Ska ta mig en funderare och se om jag kan bestämma mig. Fisk går ju faktiskt att variera i oändlighet. Alternativet är att övergå till att äta bara eko-kött. Men svårt om man äter ute att veta vilka förhållanden som råder. I'll be back.

Ett frö

På sistone har jag varit fundersam. Fundersam och orolig över hur samhället utvecklas. All denna rasism, detta hat och fientlighet mot allt som inte passar in i normen. Jag blir så trött och ledsen men samtidigt väcks en vilja att göra något mer. Göra något bättre. Få folk att förstå. Det finns så mycket okunskap och rädsla. Jag tror att det mest handlar om rädsla för det man inte förstår, oavsett om det gäller språk eller traditioner, mat eller kläder.

Varför är det så svårt att se att vi alla är människor. Allt annat är en social konstruktion. Gränser, språk, traditioner, mode, lekar, sånger, berättelser. Innerst inne är vi alla lika. Vi får inte döma någon annan för något vi inte förstår när vi aldrig har gått i deras skor. Vi kan inte döma en hel folkgrupp eller religionstillhörighet för några personers dåd. Det vore som att säga att alla finnar skjuter ihjäl barn på skolor när det nu faktiskt har hänt flera gånger, i Finland. Till exempel.

Jag hoppas vi kan stoppa det i tid, denna galenskap som smyger sig på obemärkt. För samtidigt som okunskapen vinner mark så sprider visheten ut sig, visheten om vad som är viktigt här i livet. Sakta men säkert. Jag läste en gång att man aldrig ska kämpa mot det onda utan kämpa för det goda. Feed what needs to be fed.

Om vi ska kunna rädda den här jorden från miljöförstöringar och andra hot måste vi arbeta tillsammans, inte mot varandra. När ska vi inse det? Det finns inget vi och dom. Det är vi och det är vår jord.

Och jag vill gärna fråga den där slippriga mannen i slips som nyligen blev tårtad var han tycker jag ska bo om jag inte är välkommen som invandrare här. I mitt forna hemland där jag är född vill en stor del av befolkningen att jag ska kastas ut för att jag pratar svenska.

Nej kom igen nu människor. Ni får skärpa er. Tänk.

It will always take some time

Anger makes you smaller, while forgiveness forces you to grow beyond what you are.
Cherie Carter-Scott

Jag tror att jag har lätt för att förlåta. Svårast har jag nog att förlåta mig själv. För att jag inte är perfekt, eller för saker som  jag har svårt att smälta. Jag tror nämligen att man mår bäst av att släppa stenen från hjärtat, för sin egen skull. Ibland är det svårt och visst finns det människor jag fortfarande aldrig skulle släppa in mitt liv igen, människor som verkligen har gjort saker av ondo. Men jag gör mitt bästa för att inte gräma mig eller älta det förflutna. Det sårar bara mig själv.
Därför har jag så svårt att förstå människor som kan älta oförätter från det förflutna i en hel evighet utan att kunna gå vidare. Jag förstår det på ett teoretiskt plan, förstås. Men mest av allt tycker jag synd om dem när jag vet att det är de själva som mår mest dåligt av det i slutändan.

The world is a book and the ones who do not travel only read the first page

Hade intressanta diskussioner med en latvisk tjej på flygbussen från Stansted halv ett på natten i fredags. Det började med att hon bad om att få låna min telefon för hennes hade ingen täckning och hon var evigt tacksam för det. Hon jobbade som journalist så vi började prata om sociala medier, resor och allt mellan himmel och jord. Bussresan gick snabbt. Det som fick mig att haja till var när hon började prata om deras sommarhus på landet och hur skönt det var att åka dit och slippa mediebruset och bara sätta sig ner med en bok och läsa. Ingen el hade de heller utan bara en oljegenerator och den använde dom sällan nu eftersom oljan var dyr. Paradiset kallade hon det. Och det var då jag liksom tänkte till och undrade om det här nu var ett möte som skulle få mig att inse att vi bör köpa det där torpet vi tittat på!

Starting

Vi var ute och provsprang nu ikväll, 1.9 km. Gick lite emellanåt men det mesta sprang vi. Gick faktiskt lättare efter ett tag! Ska prova lite och se hur det går, lite kändes det i ena knät men hade redan lite känningar i det innan jag började. Rätta skor vore nog ett plus...

Kom nu sen ihåg att släcka ikväll

Jag är inte hemma så hoppas värdarna vill släcka. Om inte annat så är det ju släckt hos oss då om inte katten får för sig att tända alla lampor!

To do with love

En intressant artikel om att älska det som är svårast för att göra det lättare.

Den där klumpen

Ibland vet man inte varför den finns där. För att man sett en film som berör och får en att tänka på hur hemskt det vore att förlora och sen tänker man på allt det där hemska som faktiskt finns utan att man kan ändra på det. Och då tänker jag, att varje gång klumpen finns, då måste jag ta den och förvandla den till något fint i stället för bara en eländig tung klump. En sång, en historia, något som gör världen lite finare, för även en vacker ros har alltid fula och smutsiga rötter.

Lager på lager

Glömmer den där känslan. Av att bara vara, göra, koncentrerat. Använda händerna, skapa och förbättra. Skapar liknelser i mitt huvud. Hur det aldrig räcker med ett lager. Man kan inte måla över det förflutna med ett penseldrag. Det räcker inte med ett. Man måste måla och måla igen tills det gamla inte längre lämnar några skuggor eller spår. Men det finns alltid där. Det räcker med en rispa för att det ska skymta fram och göra sig påmint. Och då måste du måla igen. Lager på lager, tills inget längre syns.

Dags att sova innan jag flummar ut totalt.

Den här är värd att läsa

The Short but Powerful Guide to Finding Your Passion

--by Leo Babauta , Original Story, Feb 5, 2012

Following your passion can be a tough thing. But figuring out what that passion is can be even more elusive.

I’m lucky — I’ve found my passion, and I’m living it. I can testify that it’s the most wonderful thing, to be able to make a living doing what you love.

And so, in this little guide, I’d like to help you get started figuring out what you’d love doing. This turns out to be one of the most common problems of many Zen Habits readers — including many who recently responded to me on Twitter.

This will be the thing that will get you motivated to get out of bed in the morning, to cry out, “I’m alive! I’m feeling this, baby!”. And to scare your family members or anyone who happens to be in yelling distance as you do this.

This guide won’t be comprehensive, and it won’t find your passion for you. But it will help you in your journey to find it.

Here’s how.

1. What are you good at? Unless you’re just starting out in life, you have some skills or talent, shown some kind of aptitude. Even if you are just starting out, you might have shown some talent when you were young, even as young as elementary school. Have you always been a good writer, speaker, drawer, organizer, builder, teacher, friend? Have you been good at ideas, connecting people, gardening, selling? Give this some thought. Take at least 30 minutes, going over this question — often we forget about things we’ve done well. Think back, as far as you can, to jobs, projects, hobbies. This could be your passion. Or you may have several things. Start a list of potential candidates.

2. What excites you? It may be something at work — a little part of your job that gets you excited. It could be something you do outside of work — a hobby, a side job, something you do as a volunteer or a parent or a spouse or a friend. It could be something you haven’t done in awhile. Again, think about this for 30 minutes, or 15 at the least. If you don’t, you’re probably shortchanging yourself. Add any answers to your list.

3. What do you read about? What have you spent hours reading about online? What magazines do you look forward to reading? What blogs do you follow? What section of the bookstore do you usually peruse? There may be many topics here — add them to the list.

4. What have you secretly dreamed of? You might have some ridiculous dream job you’ve always wanted to do — to be a novelist, an artist, a designer, an architect, a doctor, an entrepreneur, a programmer. But some fear, some self-doubt, has held you back, has led you to dismiss this idea. Maybe there are several. Add them to the list — no matter how unrealistic.

5. Learn, ask, take notes. OK, you have a list. Pick one thing from the list that excites you most. This is your first candidate. Now read up on it, talk to people who’ve been successful in the field (through their blogs, if they have them, or email). Make a list of notes of things you need to learn, need to improve on, skills you want to master, people to talk to. Study up on it, but don’t make yourself wait too long before diving into the next step.

6. Experiment, try. Here’s where the learning really takes place. If you haven’t been already, start to do the thing you’ve chosen. Maybe you already are, in which case you might be able to skip to the next step or choose a second candidate to try out. But if you haven’t been, start now — just do it. It can be in the privacy of your own home, but as quickly as possible, make it public however you can. This motivates you to improve, it gets you feedback, and your reputation will improve as you do. Pay attention to how you feel doing it — is it something you look forward to, that gets you excited, that you love to share?

7. Narrow things down. I recommend that you pick 3-5 things from your list, if it’s longer than that, and do steps 5 & 6 with them. This could take month, or perhaps you’ve already learned about and tried them all out. So now here’s what you need to ask yourself: which gets you the most excited? Which of these can produce something that people will pay for or get excited about? Which can you see yourself doing for years (even if it’s not a traditional career path)? Pick one, or two at the most, and focus on that. You’re going to do the next three steps with it: banish your fears, find the time, and make it into a career if possible. If it doesn’t work out, you can try the next thing on your list — there’s no shame in giving something a shot and failing, because it’ll teach you valuable lessons that will help you to be successful in the next attempt.

8. Banish your fears. This is the biggest obstacle for most people – self-doubt and fear of failure. You’re going to face it and banish it. First, acknowledge it rather than ignoring or denying it. Second, write it down, to externalize it. Third, feel it, and be OK with having it. Fourth, ask yourself, “What’s the worst that can happen?” Usually it’s not catastrophic. Fifth, prepare yourself for doing it anyway, and then do it. Take small steps, as tiny as possible, and forget about what might happen — focus on what actually is happening, right now. And then celebrate your success, no matter how small.

9. Find the time. Don’t have the time to pursue this passion? Make the time, dammit! If this is a priority, you’ll make the time — rearrange your life until you have the time. This might mean waking earlier, or doing it after work or during lunch, or on weekends. It will probably mean canceling some commitments, simplifying your work routing or doing a lot of work in advance (like you’re going on a vacation). Do what it takes.

10. How to make a living doing it. This doesn’t happen overnight. You need to do something, get good at it, be passionate about it. This could take months or years, but if you’re having fun, that’s what’s most important. When you get to the point where someone would pay you for it, then you’re golden — there are many ways to make a living at that point, including doing freelance or consulting work, making information products such as ebooks, writing a blog and selling advertising. In fact, I recommend you do a blog if you’re not already — it’ll help solidify your thinking, build a reputation, find people who are interested in what you do, demonstrate your knowledge and passion.

I told you this wouldn’t be easy. It’ll require a lot of reflection and soul-searching, at first, then a lot of courage and learning and experimentation, and finally a lot of commitment.

But it’s all worth it — every second, every ounce of courage and effort. Because in the end, you’ll have something that will transform your life in so many ways, will give you that reason to jump out of bed, will make you happy no matter how much you make.

I hope you follow this guide and find success, because I wish on you nothing less than finding your true passion.

“Choose a job you love, and you will never have to work a day in your life.” - Confucius

www.dailygood.org

Tänkvärt

Läste en intressant artikel om vad folk ångrar på sin dödsbädd. Förvånande är det inte att det är sakerna som blev ogjorda.